Rött, grönt eller gult? Storstädernas gratistidningar signalerar så starkt i morgonrusningen att ingen behöver ta fel. Man behöver inte ens tänka. Handen sträcker sig hemtamt mot den tidning man vill ha. Så är också femtio procent av kommunikationen det vi ser och känner. Grönt är skönt, blått är vått, lärde vi oss redan som barn, eller?
Det första, ofta omedvetna, intrycket är det som avgör om vi ska komma ihåg eller glömma bort. Känna igen eller inte ha en aning om. När vi tvingas välja i mediebruset blir det som var viktigt när människor i gemen inte kunde läsa, ännu viktigare.
Symbolspråket tar över och vi lyssnar med ögonen. Ser trygghet i det välkända, i en färg vi tycker om, ett varumärke vi känner till. Vi lockas också vidare av färg och design. Blir nyfikna.
Som bilister reagerar vi automatiskt på trafikskyltar och trafikljus. Färg och form talar. I varuhuset letar vi efter någon att fråga, någon med samma röda skjorta som hon eller han i kassan.
Vi tvekar inte att rätta oss efter ett uniformerat besked.
Färg och design samverkar och talar genom historien. Sedan urminnes tider har kläder använts för att visa vem man är och vad man står för. Reglerna för vad som är rätt och fel, hur de ska användas, när och var och av vem har bara blivit fler och fler.
Färg visar tillhörighet och ger signal, design särskiljer och identifierar och imagen är den förväntning helheten väcker hos andra, på gott eller ont. Erik XIVs soldater bar en gul bindel, Gustav II Adolf kompletterade med blått i 30-åriga kriget och med Karl XII blev karolineruniformen svensk profil. De krigiska exemplen är många.
Uniformen skilde på vän och fiende. En enhetlig designad klädsel förstärker budskap, bekräftar en image eller signalerar att man är behörig att utföra en uppgift. Som man är klädd blir man hädd, hette det förr. Slarvig klädsel är sällan förtroendeingivande i affärer.
På adelssköldarna talar färgerna sitt symbolspråk: blått för trofasthet och beständighet, röd för offervillighet och kärlek, grönt för glädje och skönhet. Rött är den kvinnliga symbolfärgen, blått den manliga, vitt oskuldens och svart sorgens färg.
Våra ögon ser färger som i alla tider tolkats som symboler, olika beroende på land och världsdel. Efter börskraschen på 1920-talet blev allt mode grått och mörkt. När tiderna blev optimistiska blev också färgerna ljusare.
Att välja företagsfärg har blivit en vetenskap och kan vara avgörande för framgång. Inte minst gäller det att välja rätt internationellt. Veta att rött kan stå för både revolution och lycka, vitt också för sorg. Under andra världskriget bar franska kvinnor kläder i blåttt, vitt och rött för att stärka moralen.
Svart och gult varnar i naturen för gift och aggression. Det är färger vi lägger märke till. Rött och grönt tillsammans fungerar som ett trafikljus som visar båda färgerna samtidigt. Kör och stopp på en gång. Hur färgerna används tillsammans betyder något.
Färger uppfattas också olika i olika sammanhang. När samma kaffe provsmakades ur förpackningar med olika färg gav resultatet att kaffe ur brun förpackning uppfattades som starkt, ur röd som smakrikt och ur gul som svagt kaffe.
Design bär information utan att vi tänker på det. Visst kan en ny teknisk pryl säljas utan design, men marknaden agerar allt snabbare och desto snabbare krävs design och en egen profil för att kunna konkurrera. Det nya och kreativa måste kommuniceras för att hålla intresset vid liv.
Design kan till och med slå ut färgsignalen och bli det som vi lägger märke till och kommer ihåg. En känd logotype syns oavsett bakgrundsfärg. Vad vi tycker om beror på ett arbete som grundläggs på annat sätt.
